Dags för uppföljning 16-17 november 2013

Välkommen till träff där vi följer upp förra årets friskvårdssatsning. Träffen är både för er som deltog på någon av de fyra träffar vi hade förra året, och för er som inte gjorde det men som ändå är intresserad av hur man kan hålla sig lite friskare. Både marfanare och alla anhöriga är välkomna. Enda kravet är att du som deltar är medlem i Marfanföreningen. Om du inte redan är det så är det bara att gå med.

Se inbjudan här

Katarina – juni 2013 – om året som gått

Jag var med på första Friskvårdshelgen ute på den fina, men då rätt kalla ön, Ekerö i april 2013.Det var en lärorik och rolig helg och vi hade mycket att prata om. Det är verkligen fördelar med att någon gång vara tillsammans med människor som man inte behöver förklara för. Förutom det blev jag mest inspirerad av Britt-Maries föreläsning om vikten av att röra sig. Hon gav också många bra och konkreta tips.

Läs mer

Vad är friskvårdsprojektet?

Svenska Marfanföreningen fick projektstöd från Allmänna arvsfonden 2011 till ett friskvårdsprojekt. Målet är att öka hälsan bland människor med Marfans syndrom så att de får en bättre livskvalitet i vardagslivet. Under 2012 genomfördes fyra friskvårdsträffar och i november 2013 blir det en uppföljningsträff.

Projektet kommer att ta fram en pocketbok med friskvårdstips utformade för människor med Marfan syndrom eller Marfanliknande tillstånd.

Länkar

Facebookgrupp för föräldrar till barn med Marfan
sänd ett mejl till David Englund david.englund@home.se

Allmänna Arvsfondens projektsida
arvsfondsprojekten.se

Svenska Marfanföreningen 
www.marfanforeningen.se

Taktil massage
www.taktil.se

Medicinsk yoga
www.medicinskyoga.se

Sjukgymnaster med OMT-kompetens
www.sjukgymnastforbundet.se/sektioner/omt/Sidor/omt.aspx

Livsmedelsverkets kostråd
www.slv.se/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/

Varsam
www.varsam.se

Material från träffarna

Projektet har hållit fyra friskvårdsträffar inom fyra ämnesområden. Här finns material från dessa.

Kost och goda vanor

Föreläsning- Kost och goda vanor

Anteckningar kost och goda vanor

Träning/sjukgymnastik

Föredrag om träning och sjukgymnastik

Medicinsk yoga
Läs mer om medicinsk yoga

Taktil massage
Läs mer om taktil massage

Mat att må bra av
Föredrag om K-vitamin

Föredrag om kostråd och dieter

Föredrag om allmänna kostråd

Föredrag om råvaror

Föredrag om mat att må bra av

Föredrag om choklad för hjärtat

Receptsamling

Medicinsk yoga

På projektets fyra friskvårdsträffar har deltagarna fått prova på två olika pass i Medicinsk yoga. Ledare har varit Karin Olsson som är instruktör i Medicinsk yoga och som har utövat Kundaliniyoga i många år. Hon börjar yogaavsnittet med att berätta om yoga, Medicinsk yoga och meditation. Detta är hennes föredrag i korta drag.

Vad är Medicinsk yoga?
Medicins yoga är en terapeutisk yogaform. Det innebär att den är sjukdomsbehandlande och läkande. Syftet är att stimulera kroppens egen läkning.

Alla kan göra denna typ av yoga oavsett om man är frisk eller sjuk. Till och med väldigt svaga och sjuka människor kan göra i alla fall vissa av övningarna. Alla kan nämligen göras sittande på stol, man behöver inte sitta som ens skräddare på golvet – det som i yogan kallas lätt meditationsställning.

Vetenskapliga studier har gjort vid Karolinska Institutet i Solna på personer med ryggbesvär och på Danderyds sjukhus i Stockholm för personer som haft hjärtinfarkt. De har blivit hjälpta av denna yogaform. Medicinsk yoga är även bra för att lindra migrän, ätstörningar och sömnproblem bland annat.

Vad är yoga?
Yogan generellt är 5 000 år gammalt och har sitt ursprung i Indien. Till västvärlden kom den för drygt 100 år sedan.

Yogan är inte bara en sofistikerad form av gymnastik utan är till för att träna både kropp och själ. I yoga utför man olika kroppsställningar och rörelser, man tränar olika andningstekniker, man jobbar med ljud (mantran) och man gör meditation.

Många tänker på krångliga kroppsställningar när man hör talas om yoga, men så är det inte. Det finns många enkla övningar och ställningar och det viktiga är att alla utför yoga efter sin egen förmåga. Huvudingredienserna är andning, koncentration och kroppsställningar. Koncentrationen ska riktas inåt i en själv. Därför görs yoga oftast med slutna ögon och man tar hjälp av ett mantra för att inte flyga iväg med tankarna åt en massa olika håll.

Men samtidigt är yogan en fysisk aktivitet och sådan är bra för alla människor. Den ger starkare hjärta, ökad lungkapacitet, starkare muskler och ett mer stabilt psyke. Den göra att man blir gladare, friskare och mer avspänd. Alla utför yoga så gott man själv kan och man kan gärna försöka håll ut även om det är lite jobbigt, men – kom ihåg – yoga får ALDRIG göra ont. Om det gör det sätter eller lägger man sig ner och väntar till nästa övning.

Andning
Andningen är den röda tråden i all yoga. Det är tack vara andningsövningarna som yogan inte bara påverkar kroppen utan även sinnet och hälsan i stort. Man andas både in och ut genom näsan. Det man kallas den yogiska djupandningen är ett av de bästa hjälpmedlen mot stress. Den innebär att man andas med magen och hela bröstkorgen, i stället för bar högt uppe i lungorna. Det går helt enkelt inte att vara stressad och samtidigt andas långa djupa andetag nere i magen så att den blir utvidgad när man andas in och sjunker tillbaka in igen när man andas ut.

I Medicins yoga och i Kundaliniyoga andas man både långa djupa nerifrån magen och så kallad eldandning. Det är korts, snabba andetag in och ut genom näsan samtidigt som man pumpar med magen ut och in, ut och in.

Ögonen och fokus inåt
Under yopgapasset håller man sina gonen slutna så mycket som möjligt. För att hjälpa till att hålla sin koncentration in i sig själv tar man hjälp av något som kallas för tredje ögat. Man försöker hålla sitt fokus i en tänkt punkt mitt mellan ögonbrynen uppe i pannan. Att titta in mot den punkten bakom sina slutna ögonlock och att hålla sitt fokus här är en koncentrationsteknik som ska skapa avspänning i både kropp och sinne.

Hur man sitter
Det allra viktigaste är att sitta så bekvämt som möjligt med rak rygg och rak nacke. Nacken blir rakast om man håller hakan lite lätt indragen. Om man sitter bäst och bekvämast på en vanlig stol så gör man det under hela det Medicinska yogapasset. Den som klarar av kan sitta på en yogamadrass eller en filt på golvet i lätt meditationsställning (som en skräddare med benen i kors). Det blir lättare att hålla ryggen rak och komma ner lite mer med knäna om man lägger en kudde under rumpan.

Tummen mot pekfingret
I vilan mellan alla övningarna, och även under vissa övningar, sitter man med händer och fingrarna i det som kallas Guan Mudra. Man har då handflatorna vända uppåt och trycker tumspetsen lätt mot pekfingerspetsen. Enligt gammal yogiska tradition ska det förstärka förmågan att lyssna på sig själv, inne i sin egen kropp.

Mantra
Ett mantra är ett upprepande av samma ord som ofta är enstaviga och en smula tjatiga. I Medicinsk yoga och Kundaliniyoga görs mantrat ofta tyst inne i sitt eget huvud eller ibland högt. Mantrat ska hjälpa till så att sinnet inte får någon stimulans utan man koncentrerar sig på yogan istället för en massa annat vanligt vardagsaktigt. Hindra en från att ”småprata” med sig själv. Meningen är att tankarna ska avta. Mantrat hjälper till att håller koncentrationen.

I Medicinsk yoga och Kundaliniyoga är det mantra som man använder i alla pass Sat Nam som man tänker tyst för sig själv gång på gång. Man tänker Sat när man andas in och Nam när man andas ut. På detta sätt ska man samla fokus och bli uppmärksam på hur kropp och själ reagerar under övningarna.

Rotlås
Efter varje övning g ör man ett så kallat rotlås. Det går till så att man kniper ihop musklerna i bäckenbotten, urinvägstrakten och avsluta med att dra naveln in mot ryggraden och håller alla tre ”skipningarna” under några sekunder. Detta stärker bäckenbotten och yogiskt sägs det stärka energin i kroppen.

Man ska inte göra eldandning och rotlås vid mens eller om man är gravid.

Regelbundet
För att känna resultat ska yoga allra helst göras varje dag. Det räcker med en liten stund. Om man inte kan få till det ska man i alla fall yoga regelbundet, någon eller några gånger i veckan.

Antingen går man iväg till en yogagrupp eller så yogar man själv hemma till exempel med hjälp av CD. Sådana med Medicinsk yoga kan köpas från www.medicinskyogashop.se

Fyra ämnesområden

Projektet har hållit fyra friskvårdsträffar inom fyra ämnesområden. Här finns material från dessa.

Träning/sjukgymnastik
Vad bör man tänka på för att träna och hålla sin kropp smidig och rörlig. Vad är bra och vad är inte bra för den som har Marfan syndrom. Det finns  vissa former av träning som inte är bra för den som har svag bindväv (boxning, karate, judo, dykning, bergsbestigning till exempel). Under helgen kommer du att få prova på träning och lära dig vilka träningsredskap som kan vara bra men få tips om träning som kan göras helt utan någon form av extra utrustning.

Föredrag om träning och sjukgymnastik

Medicinsk yoga
Medicinsk yoga är en mjuk och enkel form av yoga som alla kan klara av. Yogan kombinerar enkla kroppsövningar med andning och även med så kallade mantran, som är en enkel ramsa att säga tyst för sig själv under yogan. Den är till för att hålla koncentrationen vid yogan. I medicinsk yoga ingår också meditation Det innebär att man sitter och lyssnar till mjuk behaglig musik och själv nynnar med eller tänker med i texten samtidigt som man kopplar av fullständigt. En stor del av den medicinska yogan är andning; djup, långsam och lugn andning.

Läs mer om medicinsk yoga

Taktil massage
Alla deltagare får var sin halvkroppsmassage. Taktil massage är en erkänd metod som används inom rehabilitering, omvårdnad och friskvård. Det är en mjuk omslutande beröring som med varsamma styrkningar aktiverar beröringsreceptorerna. Händerna är arbetsredskapet. Med lugn rytm följer rörelserna varandra så att det parasympatiska nervsystemet aktiveras – motpolen till adrenalinpåslag och stress. Kroppen är ”inboad”. Det stärker kroppsuppfattningen och ger skydd, trygghet och värme. Etik och bemötande är viktiga delar av metoden.

Läs mer om taktil massage

Mat att må bra av
Det finns inte någon utprovad diet som är särskilt lämplig för personer med Marfans syndrom. Däremot är matvanor en av de faktorer som bidrar till hur vi mår och det finns en del hjälpmedel för den som vill äta nyttigt. Vi kommer att prata om sambanden mellan mat och välbefinnande i vid mening. Vi kommer tillsammans att försöka hitta några svar på frågorna: Hur ser bra mat ut idag? Vad behöver jag veta för att kunna välja klokt när jag handlar, lagar och äter?

Föredrag om K-vitamin

Föredrag om kostråd och dieter

Föredrag om allmänna kostråd

Föredrag om råvaror